Läs mer om det här ämnet
Förnekelse?
Hur fungerar Förnekelse?
Förnekelse är en psykologisk försvarsmekanism där en enskild individ eller en grupp individer kollektivt, avvisar bevis, fakta och/eller upplevelser som strider mot deras övertygelse eller önskning.
Förnekelse är ett sätt att försvara sig mot svåra eller obehagliga känslor, situationer eller realiteter. När verkligheten kan inte hanteras kan den ersättas med en version som överensstämmer med en berättelse som individen eller gruppen behöver för att vidmakthålla eller överleva en situation.
En individ eller en grupp av individer som är ‘i förnekelse’, är inte medvetna om att deras inre övertygelse inte stämmer överens med verkligheten och upplever därför ingen inre mental spänning eller obehag så som är fallet med dissociation.
En person som förnekar sitt alkoholberoende (yttre verklighet) kan till exempel vägra att erkänna ett missbruk trots tydliga bevis och konsekvenser – ibland med hjälp av tankestoppande klichéer.
Förnekelse kan påminna om begreppet kognitiv dissonans med skillnaden att kognitiv dissonans för med sig att individen upplever den inre konflikten som obehaglig. Obehaget påverkar individed att försöka återställa sin mentala balans. Det gör de antingen genom att acceptera verkligheten och ändra sig själva och sin uppfattning, eller genom att vidmakthålla sin uppfattning och försöka bevisa för sig själva för att deras övertygelse är korrekt.
Sammanfattningsvis innebär förnekelse att man förkastar den yttre verkligheten (sanningen) trots bevis och rationella argument, medan kognitiv dissonans innebär att man har en inre konflikt som uppstått på grund av att man inte varit konsekvent gentemot sig själv.
Kollektiv förnekelse
Kollektiv förnekelse är när många individer delar samma förnekelse och tillsammans avvisar verkligheten, vilket ofta innebär att fakta och bevis minimeras, ignoreras, förvrängs och manipuleras. Anledningen är ofta att bevara en viss berättelse, identitet eller status quo som är gagnar gruppen. Här är några exempel:
- Brutaliteter i det förgångna: Många samhällen har ägnat sig åt kollektiv förnekelse av historiska brott som begåtts av deras nation eller samhälle. Till exempel har vissa länder varit ovilliga att erkänna eller fullt ut konfrontera sina roller i händelser som folkmord, slaveri eller kolonialism.
- Klimatförändringar: Trots överväldigande vetenskapliga bevis finns det fortfarande delar av samhället och till och med hela regeringar som ägnar sig åt kollektiv förnekelse av klimatförändringarnas existens eller allvar. Denna förnekelse kan hindra insatserna för att hantera och mildra effekterna av klimatförändringarna.
- Kränkningar av mänskliga rättigheter: I vissa regioner förekommer kollektiv förnekelse av pågående kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller systematiska orättvisor. Myndigheter eller dominerande grupper kan bagatellisera eller förneka rapporter om diskriminering, förtryck eller våld mot marginaliserade grupper.
- Folkhälsokriser: Under t ex en pandemi, kan det förekomma kollektiv förnekelse av hur allvarlig situationen är eller hur effektiva de förebyggande åtgärderna är. Denna förnekelse kan ta sig uttryck i motstånd mot riktlinjer för folkhälsan eller kampanjer med felaktig information.
- Kulturella stereotyper och fördomar: Vissa samhällen upprätthåller en kollektiv förnekelse av djupt rotade kulturella stereotyper eller fördomar mot vissa grupper. Förnekelsen kan ta sig uttryck i form av diskriminerande metoder eller systematiska ojämlikheter som rättfärdigas eller rationaliseras utifrån ogrundade föreställningar.
I vart och ett av dessa exempel försvårar kollektiv förnekelse framsteg, positiva åtgärder och ansvarstagande genom att förhindra ärlig dialog, erkännande av tidigare misstag och/eller effektiv hantering av angelägna frågor.
Related Articles
Mest läst idag
