Läs mer om det här ämnet
Målsättning
Hur fungerar målsättning?
Mål används när vi vill förändra oss själva eller omvärlden. Målsättning fungerar bäst när målet är konkret med ett mätbart mått på en handling, en förbättring eller prestation.
Målsättning har många psykologiska fördelar och kan främja den mentala hälsan genom att ge en känsla av meningsfullhet och betydelse. Mål kan också ge en positiv känsla när vi når det. Mål och målsättning är också relaterat till inlärning och personlig utveckling.
Men målsättning har också risker. För att mål ska fungera som en positiv drivkraft behöver de utformas så att de inte är för lätta men inte heller orealistiska. När disciplin lyfts som fram som en nyckelfaktor är det viktigt att också planera in tillräckligt med tid och delmål.
Ambitiösa mål som ligger över ens egen förmåga kan vara som servera en hel val till lunch. De flesta stora mål kan inte göras på en gång, precis som det inte möjligt att äta en hel val under en måltid. Istället delas huvudmålet in i mindre delmål som vart och ett är en lagom portion utmaning. När mål bryts ner i delmål är det viktigt att den övergripande visionen behålls för att minska risken att förlora de psykologiska fördelarna.
En tumregel är att om delmålet leder till stress bör det brytas ner ytterligare. Någon som inte orkar i mål, säg springer ett lopp, kan bryta ner loppet till att springa till exempel femtio meter till. Sätta ett nytt delmål eller belöna sig själv med att gå femtio meter innan nästa delmål. Det finns personer som ofrivilligt hamnat i extrema situationer och brutit ner målet – att överleva – till delmål på ett andetag i sänder och klarat många dar på det sättet.
Mål ska också utformas så att det inte är för skrämmande att börja. Att ta första steget är ofta det mest utmanande.
För att minimera den mentala påfrestningen om man inte når sina mål kan man sätta så kallade skuggmål.
Related Articles
Mest läst idag
