Sluta prata med psykologen, skriv istället.

Precis som med skrivterapi eller journaling, är syftet med brevterapi att i en text beskriva sina egna tankar och känslor för sig själv. Under skrivandet strävar man efter att förstå sammanhang genom att sätta ihop händelsekedjor som ofta är mer komplicerade än vad man klarar att hålla i enbart tankarna.

Skrivandet är en aktiv handling som får tankarna att gå vidare, sluta upprepa sig (älta), och nysta upp vad som hänt och varför, vad man själv upplevt och känt och hur andra reagerat. Eftersom texten man skapar är beständig så skapas samtidigt en solid grund att gå vidare ifrån. Man Vet vad som hänt, vad man känner, tänker och vill, och det gör det blir lättare att lämna det förflutna och se framåt.

Skrivandet öppnar med andra ord upp för möjligheten att se de mer komplexa sammanhanget och får tankarna att ordna sig och komma till punkt. Det gör oss mer trygga med vad vi vet och känner och säkrare på vad vi vill. Det ökar vår känsla av välbefinnande.

I brevterapi skriver man för sig själv, men med hjälp av en psykoterapeut som föreslår avgränsningar, ger professionell feedback på det skrivna med mera. Finns en baksida med brevterapi, så är det väl att det kan vara som att öppna luckorna till en bräddfull damm – det kan gå omtumlande fort. Men en bra brevterapeut är medveten om det och hjälper sina klienter till en takt där förändringar sker med eftertanke och omsorg.

Introspektivt skrivande, vare sig det handlar om skrivterapi/journaling eller brevterapi handlar om att reflektera över erfarenheter man gjort med händelser och människor som bidragit till att forma ens liv. Framför allt vilka val man gjort och varför saker hänt eller inte, hur och varför man själv och andra reagerat. Texten man skapar gör det möjligt att ta ett steg tillbaka få en överblick som inte är möjlig om man förlitar sig enbart på tanken. Genom att först forma texten, och sen få distans till den, gör att mönster man tidigare kanske inte sett blir tydligare. Ett vanligt sånt mönster är behovet av förlåtelse eller försoning.

Introspektivt skrivande är ofta en förlåtande process eftersom den nästan alltid innehåller en önskan om förändring. Ledtrådar till förändringen söks i det förflutna eller en annan plats där saker och ting gjordes annorlunda. En plats eller händelse som påverkat oss, men är omöjlig att återvända till men som vi ändå önskar att vi kunde förändra. Vi kan låsa oss mentalt vid händelsen i det förflutna och låta den nära bitterhet, offerskap, förövarskap eller någon annan negativ och osann självbild. Lösningen och möjligheten att “låsa upp oss mentalt”, kräver handling i nuet och många gånger är försoningen med det förflutna det nödvändiga första steget. Det terapeutiska skrivandet är ett verksamt och kraftfullt steg mot att börja lösa upp en sån här låsning. Det kan börja med en text som gör en resa bakåt i tiden innan den går vidare mot förändring och en ny framtid. Försoning är ofta bara möjlig först när orden finns nedtecknade och berättelsen om det förflutna är uttömd eller känns färdig.

Brevterapin utgör en friare form av psykoterapi som ger nya grupper möjlighet att söka stöd av en terapeut. Man kanske har ett jobb man inte kan komma ifrån på dagtid, man ser en fördel i att skriva var man vill och när man vill, eller när behovet är särskilt stort. Andra bor långt från en terapeut och åter andra har en specifik fråga de vill ta upp och tycker kanske inte att det är så stort att de behöver boka en tid hos en psykolog.

Oavsett vilken anledning man har att välja brevterapi så är det en professionell psykoterapeut man skriver till. Det sätter fart på den utvecklande processen men ger den också en hållande ram. Precis som i samtalsterapi skapar man en så kallad terapeutisk allians, det vill säga en långsiktigt hållbar kontakt med en kunnig och erfaren psykoterapeut som är dedikerad att följa och stötta oavsett vad man går igenom.